måndag 16 augusti 2010

Sju skämt som chockade Sverige. Del 2: Gösta Ekmans pitt.

I nya numret av Aluma - organ för Öresundsregionens hemlösa - skriver jag onödigt mycket. Temat är humor, som råkar ligga mej varmt om hjärtat. En av poängerna med den här serien är att påvisa att det inte alls bara är osnutna småungar med hävdelsebehov som arbetar med så kallade provokationer. De mest älskade och omhuldade av våra varma humanistiska underhållare finns också med på listan.1964: Gösta Ekman säger nåt lite halvsnuskigt
Påföljd: riksdagsdebatt


Även den sönderkramade humorduon Hasseåtage – för yngre läsare: han som gjorde Blommig falukorv och han som gjorde Ronja Rövardotter – upprörde på sin tid. Det glöms ofta bort idag, när äldre människor gärna lyfter fram deras stillsammare satirer och varma patos och ignorerar att de också ägnade sig åt burleskt trams.

Revyn ”Gula Hund” var deras fjärde sedan de startat det extremt framgångsrika AB Svenska Ord två och ett halvt år tidigare. Trots att paret tog en ekonomisk jätterisk med stor ensemble och den gigantiska China-teatern som spelplats, stack de ut hakan i ett gäng samhällskritiska nummer. ”Gamle man” kommenterade den människofientliga åldringsvården och ”Folkspillran” anklagade svenska folket för att diskriminera romer.

Det som kom att uppröra på riksdagsnivå var dock ett nummer med lägre intellektuella ambitioner. Birgitta Andersson kommer till doktor Tage Danielsson med sin man, Gösta Ekman, som drabbats av Tourettes syndrom. Han säger då och då ”Pitt!” med illa dold förtjusning.

På ljudupptagningen från 1964 hör man på publiken att det sannerligen inte var ett ord som brukade sägas i offentliga sammanhang: det går ett sus av förskräckelse genom jublet. När Ekman i sketchens slut får hela publiken på en gång att stämma upp i ”PITT!” så kan man nästan höra dem rodna.

Succérevyn televiserades och förorsakade snart en interpellationsdebatt. Bondeförbundets John Eriksson gick i riksdagen i polemik mot socialdemokraten Essen H G Lindahl (som skrev ut sina mellaninitialer för att kunna skiljas från alla andra Essen Lindahl). Denne Lindahl ställde sig försiktigt avvaktande till Erikssons förslag om ett programråd som skulle rensa kanalerna från ”kalsongdramatik” och ”förråande uttryckssätt”:

Jag skulle sedan vilja fästa herr Lindahls uppmärksamhet på en sak beträffande inslaget i läkarscenen i programmet Gula hund eller Fula hund – vilket namn herr Lindahl nu vill använda. Om herr Lindahl skulle ge sig ut på Stockholms gator och bara återge vad som sades i den scenen, är jag nästan övertygad om att herr Lindahl skulle bli tagen av polisen och kanske bli sinnesundersökt. Ty sådana uttalanden betecknas i lagen som tukt- och sedlighetssårande handling.

Men om man säger detta i TV inför miljoner tittare, då är det inte stötande. Men det är det däremot ute i det offentliga livet i övrigt. Vi har dock inte radio och TV för att de skall odla publiksmaken i samhällets soptunnor.


(Långt mycket mer om riksdagsdebatten - stor läsning om man gillar att få tesen "gamla centerpartister är ett fnösktorrt släkte" bekräftad! - finns här.)

4 kommentarer:

mar sa...

Stor humor! Jag roas av detta, och maste saga att jag ar forvanad - for jag tyckte att Aluma var en ganska trist tidning da jag bodde i Lund, men det ar ju en lang tid sedan. Nu ar den tydligen roligare.

HasseaTages produktioner var inte fria fran juvenila perversioner, men det ska ju vara sa.. man maste testa och tanja granserna. Annars hade vi varit kvar i en tid och anvant ord som "lymmel" och anvant uttryck som "aka pa en propp". Det skulle jag gillat!

Jeppsson sa...

Har du SETT Grotescos "Tage Danielsson som zombie sätter upp revyn Döda Hund" ? Det är skitkul. Hela Stockholms medelklass går för att se den återuppståndne Tage, och alla bara "gu va härligt att få se lite humanistisk humor med HJÄRTA och INTELLIGENS", men sen försöker bara zombie-Tage äta publiken.

Stringhyllan sa...

Hej Kalle. Det här din korrläsare nummer ett, även känd som bokhandlaren på Värnhem. Jag har nyligen startat min egen blogg och just skrivit ett inlägg om Hasse & Tage.
Må väl!

Kalle Lind sa...

Stringhyllan: jag vill verkligen inte ta ifrån dej nån ära, eftersom jag är väldigt tacksam att du upptäckte de borttrillade fotnoterna (ändrat i nästa tryckning!), men min korrläsare nummer ett är trots allt min korrläsare.

Ska genast kolla upp bloggen.